c 7. Se Apokryfiska skrifter och Nya testamentets text i Ordförkl
d 8. Sir 6,6.9.Ords 19,4
e 10. Ords 26,24
g 16. Ps 55,22; Jer 9,4.41,6; Sir 19,26.27,23
h 18. Sir 13,7; Mark 15,29
Sir 12
Regler för välgörenhet. Varning för ovänner.
1Om du vill göra gott, så se till, mot vem du gör det; då skall du få tack för dina välgärningar. 2Gör den fromme gott, så skall du undfå vedergällning, om icke av honom, så dock av den Högste. Välgärningar må ej bevisas den som framhärdar i det onda eller den som icke själv övar välgörenhet. 3Giv åt den som är god, men tag dig ej an syndaren. 5Gör den ödmjuke gott, men giv intet åt den ogudaktige. Undanhåll denne ditt bröd; nej, giv det icke åt honom, på det att han icke därigenom må få makt över dig. Ty i dubbelt mått skall du få ont igen för allt gott som du har gjort mot honom. 6Också den Högste hatar ju syndare, och de ogudaktiga låter han få sitt straff. 8I medgången lär man icke känna vännen, och i motgången bliver ej ovännen fördold. 9När en man har medgång, hava hans ovänner sorg; och när han har motgång, drager sig också vännen undan. 10Tro aldrig någonsin din ovän; ty såsom kopparen höljer sig med ärg, så ock hans ondska. 11Om han än ödmjukar sig och går där med nedböjt huvud, så giv dock noga akt och tag dig till vara för honom. Det skall då gå dig, såsom när man polerar en metallspegel: du skall märka att han ej till slutet kan behålla sin ärg. 12Ställ honom icke vid din sida, på det att han ej må stöta omkull dig och intaga din plats. Sätt honom ej på din högra sida, på det att han icke må fika efter din stol. Du kunde då på sistone få sanna mina ord och med bitter smärta tänka på vad jag har sagt. 13Vem har väl medlidande med en ormtjusare som bliver biten eller med någon av dem som befatta sig med vilda djur? 14Lika litet har man medlidande med den som umgås med en syndare och invecklar sig i hans synder. 15Han stannar väl hos dig till en tid, men om du slår in på en annan väg, så håller han icke ut. 16Med sina läppar talar väl ovännen söta ord, men i sitt hjärta lägger han råd om att störta dig i gropen. Med sina ögon fäller väl ovännen tårar, men om han finner tillfälle, bliver han ej mätt på blod. 17Om en olycka träffar dig, finner du honom före dig på platsen, och under sken av att vilja hjälpa slår han benen undan dig. 18Han skakar huvudet och klappar i händerna, han tisslar och tasslar och visar dig en ny uppsyn. a b c d e f g h
Copyright information for
Swe1917