Sir 20

a 1. Sir 19,17

b 3. Se Apokryfiska skrifter och Nya testamentets text i Ordförkl

c 6. Pred 3,7

d 7. Ords 25,11; Sir 32,4

e 8. Ords 10,19

f 10. Ords 28,27

g 13. Sir 18,16

h 22. Sir 4,21; 25; Sir 5,14.7,13

i 27. 1 Mos 41,37.28.Ords 12,11.28,19

j 29. 2 Mos 23,8; 5 Mos 16,19

k 30. Sir 41,14; Matt 25,18; Luk 11,33

Vikten av att tala och tiga i rätt tid. Skenets bedräglighet. Dårens girighet, tungans synder, vishetens nytta.

1 Mången gång sker tillrättavisning i otid,

och mången gång är den klok, som tiger. 2 Långt bättre är att tillrättavisa än att bära agg;

och den som erkänner sitt fel, han bliver besparad mycket ont. 4 Lik en snöpt man som trånar efter att beröva en jungfru hennes oskuld

är den som vill skipa rätt genom våld. 5 Mången som tiger befinnes vara vis,

men mången gör sig förhatlig genom mycket ordande. 6 Mången tiger, eftersom han intet har att svara;

men mången tiger, därför att han vet sin tid. 7 En vis man tiger, till dess tiden är inne;

men skrävlaren och dåren taga ej den rätta tiden i akt. 8 Den som har överflöd på ord bliver avskydd,

och den som uppträder med maktspråk, han gör sig förhatlig.

9 Mången gång ligger lycka i en människas olycka,

och av vinning bliver mången gång förlust. 10 Mången gåva bliver för givaren utan gagn,

men mången gåva vedergälles dubbelt. 11 För mången leder hans anseende till förödmjukelse,

men mången får ur förnedringen upplyfta huvudet. 12 Mången köper mycket för en ringa penning,

men får dock betala det sjufalt.

13 Den vise gör sig omtyckt genom sitt tal,

men dårars fagra ord äro förspillda. 14 En dåres gåva länder dig icke till gagn,

ty med giriga blickar ser han efter vedergällning. 15 Knappa äro hans gåvor, men många hans hårda ord,

och han spärrar upp munnen såsom en utropare.

I dag lånar han ut, i morgon kräver han igen;

förhatlig är en sådan människa. 16 Dåren säger: »Jag har ingen vän,

och jag får ingen tack för mina välgärningar.

De som äta mitt bröd hava onda tungor.» 17 Huru ofta och av huru många bliver ej en sådan förhånad!

18 Bättre är att falla på marken än att komma på fall genom tungan;

på det sättet komma de onda på fall med hast. 19 Ord i orätt stund röja en obehaglig människa;

i de ouppfostrades mun äro sådana ord vanliga. 20 Ett tänkespråk från en dåres mun vinner intet bifall,

ty han uttalar det icke i rätta stunden. 21 Mången hindras av sin fattigdom ifrån att synda;

så slipper han att få sin vila störd av samvetskval. 22 Mången bereder sitt eget fördärv genom blyghet,

ja, fördärvar sig själv genom att skicka sig såsom en fåkunnig.

23 Mången giver för skams skull löften åt en vän

och skaffar sig därmed oförskyllt en fiende i honom. 24 En svår fläck på en människa är lögnen;

i de ouppfostrades mun är den vanlig. 25 Bättre är en tjuv än en som har till vana att ljuga;

men båda skola de få fördärv till arvedel. 26 En lögnaktig människas sinnesart är en vanheder för henne,

och hennes skam följer henne beständigt åt.

27 Den vise främjar sitt eget bästa genom sina ord,

och en förståndig man vinner ynnest hos de store. 28 För den som brukar sin jord stiger säden i bingen,

och den som äger stormäns ynnest, han får orättfärdighet överskyld. 29 Skänker och gåvor förblinda de vises ögon,

och såsom en munkavle hindra de dem att tala bestraffande ord. 30 Dold vishet och förborgad skatt,

vartill gagna de båda? 31 Bättre är den som döljer sin dårskap än den som döljer sin vishet.

^a ^b ^c ^d ^e ^f ^g ^h ⁱ ^j ^k