a 2. 5 Mos 32,39; Job 5,18; Vish 16,13
b 5. Tob 3,4
c 11. Jes 2,3.49,18; 60,4; Apg 2,5
d 12. 1 Mos 12,3.27,29
f 15. Ps 103,1; Luk 1,46
Tob 13
Tobits lovsång.
1Och Tobit skrev en bön, enl fröjdesång; den lydde så: Lovad vare Gud, som lever i evighet, och lovat vare hans konungavälde! 2Ty han agar och förbarmar sig åter, han för ned i dödsriket och upp därur igen, och ingen finnes, som kan undfly hans hand. 3Tacken honom, I Israels barn, inför hedningarna; bland dem har han ju förstrött oss. 4Förkunnen bland dem hans majestät, upphöjen honom inför allt levande; ty han är vår Herre, och han är Gud, vår fader, i all evighet. 5Om han än agar oss för våra missgärningars skull, så skall han dock åter förbarma sig och församla oss från alla hednafolk, vart I än haven blivit förskingrade bland dem. 6Om I omvänden eder till honom av allt edert hjärta och all eder själ, så att I gören sanningen inför honom, då skall han åter vända sig till eder och icke mer fördölja sitt ansikte för eder. Skåden då vad han vill göra med eder, och tacken honom så mycket eder mun förmår. Loven rättfärdighetens Herre, och upphöjen evigheternas konung. Ja, jag tackar honom i min fångenskaps land och förkunnar hans starkhet och majestät för ett folk av syndare. Vänden nu om, I syndare, och öven rättfärdighet inför honom. Kanhända skall han då finna behag i eder och bevisa eder barmhärtighet. 7Min Gud upphöjer jag, min själ upphöjer himmelens konung och vill jubla över hans majestät. 8Så säge alla, och så tacke honom alla, i Jerusalem: 9»Jerusalem, du heliga stad, väl agar han dig för det som dina barn hava förövat, men han skall åter förbarma sig över de rättfärdigas barn. 10Tacka Herren rätteligen, och lova evigheternas konung, för att hans tabernakel åter må varda uppbyggt i dig med fröjd. Och må han i dig bereda glädje åt de fångna och i dig bevisa kärlek mot de arma, från släkte till släkte evinnerligen. 11Många folk skola komma fjärran ifrån för att tillbedja Herren Gud, med skänker i sina händer, med skänker åt himmelens konung. Släkte efter släkte skall hembära dig jublande lov. 12Förbannade vare alla de som hata dig, välsignade alla de som älska dig, evinnerligen. 13Gläd dig och jubla över de rättfärdigas barn; ty de skola samlas tillhopa och skola lova de rättfärdigas Herre. 14Ja, saliga äro de som älska dig. De skola få glädjas över din lycka. Saliga äro alla de som bedrövades vid de slag som träffade dig, ty de skola få glädjas över dig, när de skåda all din härlighet; ja, de skola fröjda sig evinnerligen.» 15Min själ, lova Gud, den store konungen. 16Ty Jerusalem skall varda uppbyggt av safir och smaragd, och av dyrbar sten dina murar; dina torn och bålverk skola byggas av rent guld. 17Och Jerusalems gator skola beläggas med beryll och med karbunkel och ädelsten från Sufir,och alla dess gränder skola säga: »Halleluja», och lova Gud: »Lovad vare Gud evinnerligen, han som har upphöjt dig!» a b c d e f g
Copyright information for
Swe1917