Isaiah 28

Efraims fall. Juda obotfärdighet, straff och räddning. Liknelse hämtad från åkermannens verk.

 Ve dig, du Efraims

     druckna mäns stolta krona,

 du hans strålande härlighets

     vissnande blomster

 på bergshjässan ovan de vinberusades

     bördiga dal!

 Se, från Herren kommer

     en som är stark och väldig,

 lik en hagelskur,

     en förödande storm,

 lik en störtskur med väldiga,

     översvämmande vatten,

 som slår allt till jorden med mat.

 Under fötterna bliver den då trampad,

     Efraims druckna mäns

     stolta krona.

 Och det går med hans strålande härlighets

     vissnande blomma

 på bergshjässan ovan

     den bördiga dalen,

 såsom det går med ett fikon därnere,

     ett som har mognat före sommarskörden:

 så snart någon får syn därpå, slukar han det,

 medan han ännu har det i sin hand.

 På den tiden skall HERREN Sebaot

     bliva en härlig krona

 och en strålande krans

     för kvarlevan av sitt folk;

 och han skall bliva en rättens ande

     för den som skipar rätt,

 och en starkhetsmakt

     för dem som driva fienden på porten.

 Men också här

     raglar man av vin,

     stapplar man av starka drycker;

 både präster och profeter

     ragla av starka drycker,

 de äro överlastade av vin,

     de stappla av starka drycker;

 de ragla, när de profetera,

     de vackla, när de skipa rätt.

 Ja, alla bord äro fulla

     av vämjeliga spyor,

     ingen ren fläck finnes.

 -- »Vem är det då han vill lära förstånd,

 och vem skall han få att giva akt på sin predikan?

 Äro vi då nyss avvanda från modersmjölken,

     nyss tagna från modersbröstet?
10 

 Det är ju gnat på gnat, gnat på gnat,

 prat på prat, prat på prat,

 litet här, litet där!»
11 

 -- Ja väl, genom stammande läppar

     och på ett främmande tungomål

 skall han tala till detta folk,
12 

 han som en gång sade till dem:

 »Här är vilostaden,

     låten den trötte få vila;

     här är vederkvickelsens ort.»

 Men sådant ville de icke höra.
13 

 Så skall då HERRENS ord bliva för dem

 »gnat på gnat, gnat på gnat,

     prat på prat, prat på prat,

     litet här, litet där».

 Och så skola de, bäst de gå där,

     falla baklänges och krossas,

     varda snärjda och fångade.

14 

 Hören därför HERRENS ord,

     I bespottare,

 I som råden över folket

     här i Jerusalem.
15 

 Eftersom I sägen: »Vi hava slutit

     ett förbund med döden,

 med dödsriket hava vi

     ingått ett fördrag;

 om ock gisslet far fram likt en översvämmande flod,

     skall det icke nå oss,

 ty vi hava gjort lögnen till vår tillflykt

     och falskheten till vårt beskärm»,
16 

 därför säger Herren, HERREN så:

 Se, jag har lagt i Sion en grundsten,

     en beprövad sten,

 en dyrbar hörnsten, fast grundad;

     den som tror på den behöver icke fly.
17 

 Och jag skall låta rätten vara mätsnöret

     och rättfärdigheten sänklodet.

 Och hagel skall slå ned eder lögntillflykt,

     och vatten skall skölja bort edert beskärm.
18 

 Och edert förbund med döden

     skall bliva utplånat,

 och edert fördrag med dödsriket

     skall icke bestå;

 när gisslet far fram likt en översvämmande flod,

     då solen I varda nedtrampade.
19 

 Så ofta det far fram,

     skall det träffa eder;

 ty morgon efter morgon skall det fara fram,

     ja, både dag och natt.

 Idel förskräckelse bliver det,

     när I måsten akta på den predikan.
20 

 Ty sängen bliver då för kort

     att sträcka ut sig på

 och täcket för knappt

     att svepa in sig i.
21 

 Ty HERREN skall stå upp

     likasom på Perasims berg,

 och han skall låta se sin vrede

     likasom i Gibeons dal.

 Han skall utföra sitt verk,

     ett sällsamt verk;

 han skall förrätta sitt arbete,

     ett förunderligt arbete.
22 

 Så hören nu upp med eder bespottelse,

     för att edra band ej må bliva än hårdare;

 ty om förstöring och oryggligt besluten straffdom

 över hela jorden har jag hört från Herren, HERREN Sebaot.

23 

 Lyssnen och hören min röst,

 akten härpå och hören mitt tal.
24 

 När åkermannen vill så,

     plöjer han då beständigt

 och hackar upp och harvar sin mark?
25 

 Nej, fastmer: sedan han har jämnat fältet,

 strör han ju där svartkummin

     och kastar dit kryddkummin

 och sår vete i rader

 och korn på dess särskilda plats

     och spält i kanten.
26 

 Ty hans Gud har undervisat honom

     och lärt honom det rätta sättet.
27 

 Man tröskar ju ej heller svartkummin med tröskvagn

 och låter ej vagnshjul gå över kryddkummin,

 utan klappar ut svartkummin med stav

 och kryddkummin med käpp.
28 

 Och brödsäden, tröskar man sönder den?

 Nej, man plägar icke oavlåtligt tröska den

 och driva sina vagnshjul och hästar däröver;

 man vill ju icke tröska sönder den.
29 

 Också detta kommer

     från HERREN Sebaot;

 han är underbar i råd

     och stor i vishet.
Copyright information for Swe1917