Micah 1

Då nu Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde icke så.Domsord över Juda och Israel.Detta är HERRENS ord som kom till morastiten Mika i Jotams, Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid, vad han skådade angående Samaria och Jerusalem.

 Hören, I folk, allasammans;

 akta härpå, du jord med allt vad på dig är.

 Och vare Herren, HERREN ett vittne mot eder,

 Herren i sitt heliga tempel.

 Ty se, HERREN träder

     ut ur sin boning,

 han far ned och går fram

     över jordens höjder.

 Bergen smälta under hans fötter,

 och dalar bryta sig fram --

 såsom vaxet gör för elden,

 såsom vattnet, när det störtar utför branten.

 Genom Jakobs överträdelse sker allt detta

     och genom Israels hus' synder.

 Vem är då upphovet till Jakobs överträdelse?

     Är det icke Samaria?

 Och vem till Juda offerhöjder?

     Är det icke Jerusalem?

 Så skall jag då göra Samaria till en stenhop på marken,

     till en plats för vingårdsplanteringar;

 jag skall vräka hennes stenar ned i dalen,

     och hennes grundvalar skall jag blotta.

 Alla hennes beläten skola bliva krossade,

 alla hennes skökoskänker uppbrända i eld,

 alla hennes avgudar skall jag förstöra;

 ty av skökolön har hon hopsamlat dem,

 och skökolön skola de åter bliva.

 Fördenskull måste jag klaga och jämra mig,

 jag måste gå barfota och naken;

 jag måste upphäva klagoskri såsom en schakal

 och sorgelåt såsom en struts.

 Ty ohelbara äro hennes sår;

     slaget har nått ända till Juda,

 det har drabbat ända till mitt folks port,

     ända till Jerusalem.

10 

 Förkunnen det icke i Gat;

     gråten icke så bittert.

 I Bet-Leafra

     vältrar jag mig i stoftet.
11 

 Dragen åstad,

     I Safirs invånare,

     i nakenhet och skam.

 Saanans invånare

     våga sig icke ut.

 Klagolåten i Bet-Haesel

     tillstädjer eder ej att dröja där.
12 

 Ty Marots invånare

     våndas efter tröst;

 ned ifrån HERREN

     har ju en olycka kommit,

     intill Jerusalems port.
13 

 Spännen travare för vagnen,

     I Lakis' invånare,

 I som voren upphovet

     till dottern Sions synd;

 ty hos eder var det

     som Israels överträdelser först funnos.
14 

 Därför måste du giva skiljebrev

     åt Moreset-Gat.

 Husen i Aksib

     hava för Israels konungar

     blivit såsom en försinande bäck.
15 

 Ännu en gång skall jag låta

     erövraren komma över eder,

     I Maresas invånare.

 Ända till Adullam

     skall Israels härlighet komma.
16 

 Raka dig skallig och skär av ditt hår,

     i sorg över barnen, som voro din lust;

 gör ditt huvud så kalt som gamens,

     ty de skola föras bort ifrån dig.
Copyright information for Swe1917