Psalms 119

Den frommes rika tröst i Herrens ord.

 Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig,

 de som vandra efter HERRENS lag.

 Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt,

 de som av allt hjärta söka honom,

 de som icke göra vad orätt är,

 utan vandra på hans vägar.

 Du har givit befallningar,

 för att de skola hållas med all flit.

 O att mina vägar vore rätta,

 så att jag hölle dina stadgar!

 Då skulle jag icke komma på skam,

 när jag skådade på alla dina bud.

 Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta,

 när jag får lära din rättfärdighets rätter.

 Dina stadgar vill jag hålla;

 övergiv mig icke så helt och hållet.

 Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad?

 När han håller sig efter ditt ord.
10 

 Jag söker dig av allt mitt hjärta;

 låt mig icke fara vilse från dina bud.
11 

 Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta,

 för att jag icke skall synda mot dig.
12 

 Lovad vare du, HERRE!

 Lär mig dina stadgar.
13 

 Med mina läppar förtäljer jag

 alla din muns rätter.
14 

 Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg

 såsom över alla skatter.
15 

 Jag vill begrunda dina befallningar

 och skåda på dina stigar.
16 

 Jag har min lust i dina stadgar,

 jag förgäter icke ditt ord.

17 

 Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva,

 då vill jag hålla ditt ord.
18 

 Öppna mina ögon, så att jag kan skåda

 undren i din lag.
19 

 Jag är en främling på jorden;

 fördölj icke dina bud för mig.
20 

 Min själ är sönderkrossad

 av ständig trängtan efter dina rätter.
21 

 Du näpser de fräcka, de förbannade,

 dem som fara vilse från dina bud.
22 

 Tag bort ifrån mig smälek och förakt,

 ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
23 

 Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig,

 men din tjänare begrundar dina stadgar;
24 

 ja, dina vittnesbörd äro min lust,

 de äro mina rådgivare.

25 

 Min själ ligger nedtryckt i stoftet;

 behåll mig vid liv efter ditt ord.
26 

 Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig;

 lär mig dina stadgar.
27 

 Lär mig att förstå dina befallningars väg,

 så vill jag begrunda dina under.
28 

 Min själ gråter av bedrövelse;

 upprätta mig efter ditt ord.
29 

 Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig,

 och förunna mig din undervisning.
30 

 Jag har utvalt sanningens väg,

 dina rätter har jag ställt framför mig.
31 

 Jag håller mig till dina vittnesbörd;

 HERRE, låt mig icke komma på skam.
32 

 Jag vill löpa dina buds väg,

 ty du tröstar mitt hjärta.

33 

 Visa mig, HERRE, dina stadgars väg,

 så vill jag taga den i akt intill änden.
34 

 Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt

 och hålla den av allt hjärta.
35 

 Led mig på dina buds stig,

 ty till den har jag behag.
36 

 Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd,

 och låt det icke vika av till orätt vinning.
37 

 Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet;

 behåll mig vid liv på dina vägar.
38 

 Uppfyll på din tjänare ditt tal,

 ty det leder till din fruktan.
39 

 Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar;

 ty dina rätter äro goda.
40 

 Se, jag längtar efter dina befallningar;

 behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.

41 

 Din nåd komme över mig, HERRE,

 din frälsning efter ditt tal;
42 

 Så kan jag giva den svar, som smädar mig;

 ty jag förtröstar på ditt ord.
43 

 Ryck icke sanningens ord

     så helt och hållet bort ifrån min mun,

 ty jag hoppas på dina domar.
44 

 Så vill jag hålla din lag beständigt,

 ja, alltid och evinnerligen.
45 

 Låt mig gå fram på rymlig plats,

 ty jag begrundar dina befallningar.
46 

 Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar,

 och jag skall icke komma på skam.
47 

 Jag vill hava min lust i dina bud,

 ty de äro mig kära;
48 

 jag vill lyfta mina händer upp till dina bud,

     ty de äro mig kära,

 och jag vill begrunda dina stadgar.

49 

 Tänk på ordet till din tjänare,

 eftersom du har givit mig hopp.
50 

 Det är min tröst i mitt lidande

 att ditt tal behåller mig vid liv.
51 

 De fräcka bespotta mig övermåttan;

 likväl viker jag icke ifrån din lag.
52 

 Jag tänker på dina domar i forna tider,

 HERRE, och jag varder tröstar.
53 

 Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull,

 därför att de övergiva din lag.
54 

 Dina stadgar äro lovsånger för mig

 i det hus där jag dväljes.
55 

 Jag tänker om natten på ditt namn,

 HERRE, och jag håller din lag.
56 

 Detta har blivit mig beskärt:

 att jag får taga dina befallningar i akt.

57 

 Min del är HERREN;

 jag har beslutit att hålla dina ord.
58 

 Jag bönfaller inför dig av allt hjärta;

 var mig nådig efter ditt tal.
59 

 Jag betänker mina vägar

 och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
60 

 Jag skyndar mig och dröjer icke

 att hålla dina bud.
61 

 De ogudaktigas snaror omgiva mig,

 men jag förgäter icke din lag.
62 

 Mitt i natten står jag upp för att tacka dig

 för din rättfärdighets rätter.
63 

 Jag sluter mig till alla dem som frukta dig

 och till dem som hålla dina befallningar.
64 

 Jorden är full av din nåd, o HERRE;

 lär mig dina stadgar.

65 

 Du gör din tjänare gott,

 HERRE, efter ditt ord.
66 

 Lär mig gott förstånd och kunskap,

 ty jag tror på dina bud.
67 

 Förrän jag fick lida, for jag vilse,

 men nu håller jag mig vid ditt tal.
68 

 Du är god och gör vad gott är;

 lär mig dina stadgar.
69 

 De fräcka hopspinna lögn mot mig,

 men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
70 

 Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett,

 men jag har min lust i din lag.
71 

 Det var mig gott att jag vart tuktad,

 så att jag fick lära mig dina stadgar.
72 

 Din muns lag är mig bättre

 än tusentals stycken guld och silver.

73 

 Dina händer hava gjort och berett mig;

 giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
74 

 De som frukta dig skola se mig och glädjas,

 ty jag hoppas på ditt ord.
75 

 HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga,

 och att du har tuktat mig i trofasthet.
76 

 Din nåd vare min tröst,

 såsom du har lovat din tjänare.
77 

 Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva;

 ty din lag är min lust.
78 

 På skam komme de fräcka,

     ty de hava gjort mig orätt utan sak;

 men jag vill begrunda dina befallningar.
79 

 Till mig må de vända sig, som frukta dig,

 och de om känna dina vittnesbörd.
80 

 Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar,

 så att jag icke kommer på skam.

81 

 Min själ trängtar efter din frälsning,

 jag hoppas på ditt ord.
82 

 Mina ögon trängta efter ditt tal,

 och jag säger: »När vill du trösta mig?»
83 

 Ty jag är såsom en vinlägel i rök,

 men jag förgäter icke dina stadgar.
84 

 Huru få äro icke din tjänares dagar!

 När vill du hålla dom över mina förföljare?
85 

 De fräcka gräva gropar för mig,

 de som icke leva efter din lag.
86 

 Alla dina bud äro sanning;

 utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
87 

 De hava så när fördärvat mig på jorden,

 fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
88 

 Behåll mig vid liv efter din nåd,

 så vill jag hålla din muns vittnesbörd.

89 

 Evinnerligen, HERRE,

 står ditt ord fast i himmelen.
90 

 Från släkte till släkte varar din trofasthet;

 du har grundat jorden, och den består.
91 

 Till att utföra dina rätter består allt än i dag,

 ty allting måste tjäna dig.
92 

 Om din lag icke hade varit min lust,

 så hade jag förgåtts i mitt elände.
93 

 Aldrig skall jag förgäta dina befallningar,

 ty genom dem har du behållit mig vid liv.
94 

 Jag är din, fräls mig;

 ty jag begrundar dina befallningar.
95 

 På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig;

 men jag aktar på dina vittnesbörd.
96 

 På all annan fullkomlighet har jag sett en ände,

 men ditt bud är omätligt i vidd.

97 

 Huru kär har jag icke din lag!

 Hela dagen begrundar jag den.
98 

 Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud,

 ty de tillhöra mig för evig tid.
99 

 Jag är klokare än alla mina lärare,

 ty jag begrundar dina vittnesbörd.
100 

 Jag är förståndigare än de gamle,

 ty jag tager dina befallningar i akt.
101 

 Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar,

 för att jag må hålla ditt ord.
102 

 Jag viker icke ifrån dina rätter,

 ty du undervisar mig.
103 

 Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal!

 Det är ljuvare än honung för min mun.
104 

 Av dina befallningar får jag förstånd;

 därför hatar jag alla lögnens vägar.

105 

 Ditt ord är mina fötters lykta

 och ett ljus på min stig.
106 

 Jag har svurit och hållit det:

 att taga din rättfärdighets rätter i akt.
107 

 Jag är storligen plågad;

 HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
108 

 Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE,

 och lär mig dina rätter.
109 

 Jag bär min själ
Se Själ i Ordförkl.
alltid i min hand,

 men jag förgäter icke din lag.
110 

 De ogudaktiga lägga ut snaror för mig,

 men jag far icke vilse från dina befallningar.
111 

 Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel,

 ty de äro mitt hjärtas fröjd.
112 

 Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar,

 alltid och intill änden.

113 

 Jag hatar dem som halta på båda sidor,

 men din lag har jag kär.
114 

 Du är mitt beskärm och min sköld;

 jag hoppas på ditt ord.
115 

 Viken bort ifrån mig, I onde;

 jag vill taga min Guds bud i akt.
116 

 Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva,

 och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
117 

 Stöd mig, så att jag varder frälst,

 så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
118 

 Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar,

 ty förgäves är deras svek.
119 

 Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden;

 därför har jag dina vittnesbörd kära.
120 

 Av fruktan för dig ryser mitt kött,

 och jag rädes för dina domar.

121 

 Jag övar rätt och rättfärdighet;

 du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
122 

 Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl;

 låt icke de fräcka förtrycka mig.
123 

 Mina ögon trängta efter din frälsning

 och efter din rättfärdighets tal.
124 

 Gör med din tjänare efter din nåd,

 och lär mig dina stadgar.
125 

 Jag är din tjänare; giv mig förstånd,

 så att jag kan känna dina vittnesbörd.
126 

 Det är tid för HERREN att handla,

 ty de hava gjort din lag om intet.
127 

 Därför har jag dina bud kära

 mer än guld, jag, mer än fint guld.
128 

 Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta,

 men alla lögnens vägar hatar jag.

129 

 Underbara äro dina vittnesbörd,

 därför tager min själ dem i akt.
130 

 När dina ord upplåtas, giva de ljus

 och skänka förstånd åt de enfaldiga.
131 

 Jag iar upp min mun och flämtar,

 ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
132 

 Vänd dig till mig och var mig nådig,

 såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
133 

 Gör mina steg fasta genom ditt tal,

 och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
134 

 Förlossa mig från människors förtryck,

 så vill jag hålla dina befallningar.
135 

 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,

 och lär mig dina stadgar.
136 

 Vattenbäckar rinna ned från mina ögon,

 därför att man icke håller din lag.

137 

 HERRE, du är rättfärdig,

 och dina domar äro rättvisa.
138 

 Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet

 och i stor trofasthet.
139 

 Jag förtäres av nitälskan,

 därför att mina ovänner förgäta dina ord.
140 

 Ditt tal är väl luttrat,

 och din tjänare har det kärt.
141 

 Jag är ringa och föraktad,

 men jag förgäter icke dina befallningar.
142 

 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet,

 och din lag är sanning.
143 

 Nöd och trångmål hava träffat mig,

 men dina bud äro min lust.
144 

 Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen;

 giv mig förstånd, så att jag får leva.

145 

 Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE;

 jag vill taga dina stadgar i akt.
146 

 Jag ropar till dig, fräls mig,

 så vill jag hålla dina vittnesbörd.
147 

 Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar;

 jag hoppas på dina ord.
148 

 Mina ögon hasta före nattens väkter

 till att begrunda ditt tal.
149 

 Hör min röst efter din nåd;

 HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
150 

 Nära äro de som jaga efter skändlighet,

 de som äro långt ifrån din lag.
151 

 Nära är ock du, HERRE,

 och alla dina bud äro sanning.
152 

 Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd

 att du har stadgat dem för evig tid.

153 

 Se till mitt lidande och rädda mig,

 ty jag förgäter icke din lag.
154 

 Utför min sak och förlossa mig;

 behåll mig vid liv efter ditt tal.
155 

 Frälsning är långt borta från de ogudaktiga,

 ty de fråga icke efter dina stadgar.
156 

 HERRE, din barmhärtighet är stor;

 behåll mig vid liv efter dina rätter.
157 

 Mina förföljare och ovänner äro många,

 men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
158 

 När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem,

 därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
159 

 Se därtill att jag har dina befallningar kära;

 HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
160 

 Summan av ditt ord är sanning,

 och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.

161 

 Furstar förfölja mig utan sak,

 men mitt hjärta fruktar för dina ord.
162 

 Jag fröjdar mig över ditt tal

 såsom den som vinner stort byte.
163 

 Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse;

 men din lag har jag kär.
164 

 Jag lovar dig sju gånger om dagen

 för din rättfärdighets rätter.
165 

 Stor frid äga de som hava din lag kär,

 och intet finnes, som bringar dem på fall.
166 

 Jag väntar efter din frälsning, HERRE,

 och jag gör efter dina bud.
167 

 Min själ håller dina vittnesbörd,

 och jag har dem storligen kära.
168 

 Jag håller dina befallningar och vittnesbörd,

 ty du känner alla mina vägar.

169 

 HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte;

 giv mig förstånd efter ditt ord.
170 

 Min bön komme inför ditt ansikte;

 rädda mig efter ditt tal.
171 

 Mina läppar må flöda över av lov,

 ty du lär mig dina stadgar.
172 

 Min tunga sjunge om ditt ord,

 ty alla dina bud äro rättfärdiga.
173 

 Din hand vare mig till hjälp,

 ty jag har utvalt dina befallningar.
174 

 Jag längtar efter din frälsning, HERRE,

 och din lag är min lust.
175 

 Låt min själ leva, så skall hon lova dig;

 och låt dina rätter hjälpa mig.
176 

 Om jag far vilse, så uppsök din tjänare

     såsom ett förlorat får,

 ty jag förgäter icke dina bud.

Copyright information for Swe1917