Psalms 79

Bön i en tid av allmän och stor nöd.En psalm av Asaf.

 Gud, hedningarna hava fallit in i din arvedel,

 de hava orenat ditt heliga tempel,

 de hava gjort Jerusalem till en stenhop.

 De hava givit dina tjänares kroppar

 till mat åt himmelens fåglar,

 dina frommas kött åt markens djur.

 De hava utgjutit deras blod såsom vatten,

     runt omkring Jerusalem,

 och ingen fanns, som begrov dem.

 Vi hava blivit till smälek för våra grannar,

 till spott och hån för dem som bo omkring oss.

 Huru länge, o HERRE,

     skall du så oavlåtligen vredgas,

 huru länge skall din nitälskan

     brinna såsom eld?

 Utgjut din förtörnelse

     över hedningarna, som ej känna dig,

 och över de riken

     som icke åkalla ditt namn.

 Ty de hava uppätit Jakob,

     och hans boning hava de förött.

 Tänk ej, oss till men,

     på förfädernas missgärningar,

 låt din barmhärtighet snarligen

     komma oss till mötes,

     ty vi äro i stort elände.

 Hjälp oss, du vår frälsnings Gud,

     för ditt namns äras skull;

 rädda oss och förlåt oss

     våra synder för ditt namns skull.

10 

 Varför skulle hedningarna få säga:

     »Var är nu deras Gud?»

 Låt det inför våra ögon

     bliva kunnigt på hedningarna

 huru du hämnas dina tjänares

     utgjutna blod.
11 

 Låt de fångnas klagan

     komma inför ditt ansikte,

 låt efter din arms väldighet

     dödens barn bliva vid liv.
12 

 Och giv våra grannar sjufalt

     tillbaka i deras sköte

 den smädelse varmed de hava

     smädat dig, Herre.

13 

 Men vi som äro ditt folk

     och får i din hjord,

 vi vilja tacka dig evinnerligen,

 vi vilja förtälja ditt lov

     från släkte till släkte.
Copyright information for Swe1917