Exodus 10

Gräshoppor, mörker.

Och HERren sade till Mose: Gack in till Pharao; ty jag hafwer förhärdat hans och hans tjenares hjerta, på det jag skall göra dessa min tecken ibland dem; Och att du skall förkunna i din barnas öron, och din barnabarnas, hwad jag bedrifwit hafwer i Egypten; och huru jag hafwer bewisat min tecken ibland dem, att I skolen weta, att jag är HERren. Så gingo Mose och Aaron in till Pharao, och sade till honom: Detta säger HERren de Ebreers Gud: Huru länge will du icke ödmjuka dig för mig, att du släpper mitt folk till att tjena mig? Will du icke släppa mitt folk, si, så will jag i morgon låta komma gräshoppor i alla dina landsändar; Så att de skola öfwertäcka landet, så att man icke skall se landet, och de skola uppäta hwad eder qwart blifwet och undsatt är för haglena, och skola uppäta all eder grödande trä på markene; Och skola uppfylla all din hus, och alla dina tjenares hus, och alla Egyptiers hus, hwilkas like dine fäder, och fäders fäder icke sett hafwa, ifrå den tid de på jordena kommo, intill denna dag. Och han wände sig, och gick ut ifrå Pharao. Då sade Pharaos tjenare till honom: Huru länge skole wi lida dessa plågor? Låt folket gå, att de måga tjena HERranom sinom Gud: Wetst du icke ännu, att Egypten är förderfwad? Så wordo Mose och Aaron igen kallade till Pharao, och han sade till dem: Går åstad, och tjener HERranom edrom Gud. Hwilke äro nu de som gå skola? Mose sade: Wi wilje gå med unga och gamla, med söner och döttrar, med får och fä; ty wi hafwe en HERrans högtid. 10 Han sade till dem: Rätt så, HERren ware med eder. Skulle jag släppa eder och edor barn dertill? Ser der, om I icke hafwen något ondt för händer? 11 Icke så, utan I män går åstad, och tjener HErranom; ty det samma hafwen I ock begärat. Och de drefwo dem ut ifrå Pharao. 12 Då sade HERren till Mose: Räck ut dina hand öfwer Egypti land om de gräshoppor, att de komma öfwer Egypti land, och äta allan grödan upp i landena, med allt det som qwart blifwet är efter haglet. 13 Mose räckte sin staf öfwer Egypti land, och HERren dref ett östanwäder i landet i den hela dagenom, och i den hela nattene. Och om morgonen förde det östanwädret gräshopporna fram. 14 Och de kommo öfwer hela Egypti land, och gåfwo sig ned allestäds i Egypten, så ganska många, att tillförene deras like intet warit hade, ej heller härefter warder. 15 Förty de öfwertäckte landet, och gjorde det swart. Och de åto upp allan grödan i landena, och all frukt på trän, som qwar war blifwen efter haglet, och läto intet grönt blifwa qwart på trän, och uppå grödan på markene i hela Egypti lande. 16 Då kallade Pharao hasteliga Mose och Aaron, och sade: Jag hafwer syndat emot HERran edar Gud, och emot eder. 17 Förlåter mig mina synder ännu i denna resone, och beder HERran edar Gud, att han dock borttager denna döden ifrå mig. 18 Och han gick ut ifrå Pharao, och bad HERran. 19 Då wände HERren ett ganska starkt westanwäder, och upptog gräshopporna, och förde dem i röda hafwet; så att der icke blef en qwar någorstäds i hela Egypti land. 20 Men HERren förstockade Pharaos hjerta, att han icke släppte Israels barn. 21 HERren sade till Mose: Räck dina hand upp åt himmelen, att det warder så mörkt i Egypti land, att man må taga uppå det. 22 Och Mose räckte sina hand upp åt himmelen; då wardt ett tjockt mörker i hela Egypti lande i tre dagar; 23 Så att ingen såg den andra, ej heller uppstod af det rummet, der han war, i de tre dagar. Men när alla Israels barn war ljust, der de bodde. 24 Då kallade Pharao Mose, och sade: Går åstad och tjener HERranom, allenast låter edor får och fä blifwa här; låter ock edor barn gå med eder. 25 Mose sade: Du måste ock låta oß hafwa offer och bränneoffer, det wi HERranom wårom Gud göra skolom. 26 Wår boskap skall gå med oß, och icke en klöf tillbakablifwa; förty af wåro skole wi taga HERranom wårom Gudi till tjenst; ty wi wete icke, hwarmed wi skole tjena HERranom tilldeß wi komme dit. 27 Men HERren förstockade Pharaos hjerta, att han icke wille släppa dem. 28 Och Pharao sade till honom: Gack ifrå mig, och tag dig wara, att du icke mer kommer för min ögon; ty hwilken dag du för min ögon kommer, skall du dö. 29 Mose swarade: Såsom du sagt hafwer; jag will ej mer komma för din ögon.
Copyright information for SweKarlXII