Exodus 8

Paddor, löss, ohyra.

HERren sade till Mose: Gack in till Pharao, och säg till honom: Detta säger HERren: Släpp mitt folk, att de måga tjena mig. Hwar du icke will, si, så will jag plåga alla dina landsändar med paddor; Så att älwen skall uppwälla paddor: De skola uppstiga och komma in i din hus, in i din kammar, in i din lägre, in i din säng, och in i dina tjenares hus, ibland ditt folk, in uti dina bakugnar, och uti din deg. Och paddor skola stiga uppå dig, och uppå ditt folk, och uppå alla dina tjenare. Och HERren sade till Mose: Säg till Aaron: Räck ut dina hand med din staf öfwer älfwer, och strömmar, och sjöar, och låt paddor komma öfwer Egypti land. Och Aaron räckte ut sina hand öfwer wattnen i Egypten; och paddor kommo derut, så att Egypti land wardt öfwertäckt. Då gjorde ock trollkarlarna sammalunda med deras beswärjningar; och läto komma paddor öfwer Egypti land. Då kallade Pharao Mose och Aaron, och sade: Beder HERran för mig att han tager paddorna ifrå mig, och ifrå mitt folk; så will jag släppa folket, att de måga offra HERranom. Mose sade: Haf du den ärona, och lägg mig före, när jag skall bedja för dig, för dina tjenare, och för ditt folk; att paddorna skola fördrefne warda ifrå dig, och ifrå ditt hus, och allenast blifwa i älfwene. 10 Han sade: I morgon. Han sade: Såsom du sagt hafwer, på det du skall förnimma, att ingen är såsom HERren wår Gud. 11 Så skola paddorna warda tagna ifrå dig, ifrå ditt hus, ifrå dina tjenare, ifrå ditt folk, och allena blifwa i älfwene. 12 Så gingo Mose och Aaron ifrå Pharao. Och Mose ropade till HERran för paddornas skull, såsom han Pharao tillsagt hade. 13 Och HERren gjorde, som Mose sagt hade. Och paddorna blefwe döda i husen, i gårdarna, och på markene. 14 Och de kastade dem tillsamman, här en hop, och der en hop, och marken luktade derutaf. 15 Då Pharao såg, att han hade sått rolighet, wardt hans hjerta förhärdardt, och hörde dem intet, såsom HERren sagt hade. 16 Och HERren sade till Mose: Säg till Aaron: Räck ut din staf, och slå i stoftet på jordene, att löss warda i hela Egypti lande. 17 De gjorde ock så. Och Aaron räckte ut sina hand med sin staf, och slog i stoftet uppå jordene, och der wordo löss på menniskom, och på boskapen. Allt stoft på markene wardt löss i hela Egypti lande. 18 Trollkarlarna gjorde ock sammalunda med deras beswärjningar, att de skulle göra löss, men de kunde icke. Och lössena woro på menniskom, och på boskapen. 19 Då sade trollkarlarna till Pharao: Detta är Guds finger. Men Pharaos hjerta wardt förstockadt, och han hörde dem intet, såsom HERren sagt hade. 20 Och HERren sade till Mose: Statt upp bittida om morgonen, och gack för Pharao: Si, han warder utgångandes till wattnet, och säg till honom: Detta säger HERren: Släpp mitt folk, att de måga tjena mig. 21 Hwar icke, si, så will jag låta komma allahanda ohyro öfwer dig, dina tjenare, ditt folk, och ditt hus, så att all de Egyptiers hus, och marken, och hwad deruppå är, skola warda full af ohyre. 22 Och will jag på den dagen göra ett besynnerligit med den landsändan Gosen, der mitt folk uti är, att der skall ingen ohyra komma, på det du skall förnimma, att jag är HERren öfwer hela jordena; 23 Och will en förlösning sätta emellan mitt folk och ditt. I morgon skall det tecknet ske. 24 Och HERren gjorde så. Och der kom mycken ohyra uti Pharaos hus, i hans tjenares hus, och öfwer hela Egypti land, och landet wardt förderfwadt af den ohyrene. 25 Då kallade Pharao Mose och Aaron, och sade: Går åstad, och offrer edrom Gud här i landena. 26 Mose sade: Det betämmer sig icke, att wi så göre; förty wi offre HERranom wårom Gud de Egyptiers styggelse: Si, när vi nu de Egyptiers styggelse offrade för deras ögon, månde de icke skola stena oss? 27 Tre dagsresor wilje wi gå in uti öknena, och offra HERranom wårom Gud, såsom han oss sagt hafwer. 28 Pharao sade: Jag will släppa eder, att I mån offra HERranom edrom Gud i öknene, allenast att I icke fjerran faren; och bedjen för mig. 29 Mose sade: Si, när jag härut ifrå dig kommer, så will jag bedja HERran, att denna ohyran må blifwa borttagen ifrå Pharao, och hans tjenare, och hans folk, i morgon: Allenast förhala mig icke länger, att du icke släpper folket till att offra HERranom. 30 Och Mose gick ut ifrå Pharao, och bad HERran. 31 Och HERren gjorde, såsom Mose sagt hade, och tog de ohyrona bort ifrå Pharao, ifrå hans tjenare, och ifrå hans folke, så att icke en blef qwar. 32 Men Pharao förhärdade sitt hjerta ännu i denna resone, och wille icke släppa folket.
Copyright information for SweKarlXII