Job 22

Då svarade Eliphas af Thema, och sade: Menar du att en man kan liknas vid Gud; eller någor är så klok, att han kan likna sig vid honom? Menar du att dem Allsmägtiga behagar, att du räknar dig så from? Eller hvad hjelper det honom, om än dine vägar utan brist voro? Menar du han fruktar att straffa dig, och gå till rätta med dig? Ja, din ondska är fast stor, och uppå din orättfärdighet är ingen ände. Du hafver tagit af dinom broder pant utan sak; du hafver dragit kläden af dem nakna. Du hafver icke gifvit dem trötta vatten dricka; du hafver nekat dem hungroga ditt bröd. Du hafver brukat våld i landena, och bott deruti med stort prål. Enkor hafver du låtit gå ohulpna, och sönderbrutit de faderlösas armar. 10 Derföre äst du omvefvad med snaro, och fruktan hafver dig hasteliga förskräckt. 11 Skulle du då icke se mörkret, och vattufloden icke öfvertäcka dig? 12 Si, Gud är hög i himmelen, och ser stjernorna uppe i höjdene; 13 Och du säger: Hvad vet Gud? Skulle han kunna döma det i mörkret är? 14 Skyn skyler för honom, och han ser intet; han vandrar i himmelens omgång. 15 Vill du akta på verldenes lopp, der de orättfärdige uti gångne äro? 16 Hvilke förgångne äro, förr än tid var, och vattnet hafver bortsköljt deras grund; 17 De som till Gud sade: Far ifrån oss; hvad skulle den Allsmägtige kunna göra dem?. 18 Ändock han uppfyllde deras hus med ägodelar; men de ogudaktigas råd vare långt ifrå mig. 19 De rättfärdige skola få det se, och glädja sig; och den oskyldige skall bespotta dem. 20 Deras väsende skall försvinna, och det qvart är af dem, skall elden förtära. 21 Så förlika dig nu med honom, och haf frid; derutaf skall du hafva mycket godt. 22 Hör lagen utaf hans mun, och fatta hans tal uti ditt hjerta. 23 Om du omvänder dig till den Allsmägtiga, så skall du uppbyggd varda; och kasta det orätt är långt ifrå dine hyddo; 24 Så skall han gifva guld igen för stoft, och för sten gyldene bäcker. 25 Och du skall hafva guld nog, och silfver skall dig med hopom tillfalla. 26 Då skall du hafva din lust i dem Allsmägtiga, och upplyfta ditt anlete till Gud. 27 Du skall bedja honom, och han skall höra dig; och ditt löfte skall du betala. 28 Ehvad du tager dig före, det skall han låta dig väl af gå; och ljus skall skina på dina vägar. 29 Förty de som sig ödmjuka, dem upphöjer han; och den som sin ögon nederslår, han skall blifva frälst; 30 Och den oskyldige skall hulpen varda; för sina händers renhets skull skall han hulpen varda.
Copyright information for SweKarlXII