Leviticus 4

Syndoffers lag.

Och HERren talade med Mose, och sade: Tala med Israels barn, och säg: Om en själ syndar af owetenhet emot något HERrans bud, som hon icke göra skulle: Nemliga, om en Prester, som smord är, syndar, så at han förargar folket, han skall för sina synd, som han gjort hafwer, bära fram en ung stut, den utan wank är, HERranom til et syndoffer. Och skall hafwa stuten fram för HERran inför dörene af wittnesbördsens tabernakel, och lägga sina hand på hans hufwud, och slagta honom för HERranom. Och Presten, som smord är, skall taga af hans blod, och bära in uti wittnesbördsens tabernakel. Och skall doppa sitt ttnger uti blodet, och stänka dermed sju resor för HERranom inför förlotten i det helga. Och skall af samma blod stryka på hornen af rökaltaret, som står för HERranom in uti wittnesbördsens tabernakel, och gjuta allt blodet på bottnen af bränneoffrens altare, som står för dörene til wittnesbördsens tabernakel. Och allt det feta af syndoffret skall han häfoffra: Nemliga, det feta som är öfwer inelfwerna, och allt det feta som inwärtes är: Båda njurarna med det feta som derpå är wid länderna, och det nätet öfwer lefrena med njurarna: 10 Såsom man häfoffrar i tackoffret af oxanom; och skall upbrännat på bränneoffrens altare; 11 Men hudena af stuten med allt köttet, samt med hufwudet, och fötterna, och inelfwerna, och goret; 12 Det skall han allt utföra utu lägret, på et rent rum, dit man slår askona, och skall upbrännat på wed i elde. 13 Om en hel menighet i Israel försåge sig, och gerningen wore fördold för deras ögon, så at de gjort hade emot något HERrans bud, det de icke göra skulle, och wordo så brotslige: 14 Och förnummo så sedan sina synd, som de gjort hade; så skola de hafwa en ung stut fram til syndoffer, och ställa honom för dörene af wittnesbördsens tabernakel: 15 Och de äldste af menighetene skola lägga deras händer på hans hufwud för HERranom, och slagta den stuten för HERranom. 16 Och Presten, som smord är, skall bära blodet af stuten in uti wittnesbördsens tabernakel: 17 Och doppa der in med sitt finger, och sju resor stänka för HERranom inför förlotten. 18 Och skall stryka af blodet på hornen af altaret, som står för HERranom uti wittnesbördsens tabernakel, och allt det andra blodet gjuta på bottnen af bränneoffers altaret, som står för dörene af wittnesbördsens tabernakel. 19 Allt hans feta skall han häfoffra, och upbränna på altaret. 20 Och skall göra med denna stuten, såsom han gjorde med syndoffers stutenom. Och alltså skall Presten försona dem, och det warder dem förlåtit. 21 Och skall han föra stuten utu lägret och bränna honom up, såsom han upbrände den förra stuten. Det skall wara syndoffret för menighetene. 22 Om en Förste syndar, och något gör emot HERrans sins Guds bud, det han icke göra skulle, och warder brotslig owetandes: 23 Och förnimmer sina synd, som han gjort hafwer; han skall frambära til offers en getabock utan all wank: 24 Och lägga sina hand på bocksens hufwud, och slagta honom på det rum, der man slagtar bränneoffer för HERranom: Det ware hans syndoffer. 25 Sedan skall då Presten taga af syndoffrens blod med sitt finger, och stryka det på hornen af bränneoffers altaret, och det andra blodet gjuta på botnen af bränneoffrens altare. 26 Men allt hans feta skall han upbränna på altaret, lika såsom det feta af tackoffrena: Och alltså skall Presten försona hans synd, och det warder honom förlåtit. 27 Om en själ af meniga folket syndar owetandes, så at hon owetandes gör emot något HERrans bud, det hon icke göra skulle, och blifwer så brotslig: 28 Eller förnimmer sina synd, som hon gjort hafwer; hon skall bära fram för et offer ena get utan wank, för syndena som hon gjort hafwer. 29 Och skall lägga sina hand på syndoffrens hufwud, och slagta det på bränneoffrens rum. 30 Och Presten skall taga af blodet med sitt finger, och stryka på hornen af bränneo ffrens altare, och allt blodet gjuta på botnen af altaret. 31 Allt hennes feta skall han aftaga, såsom han aftager det feta af tackoffrena, och skall upbränna på altaret til en söt lukt HERranom: Och alltså skall Presten försona henne, och det warder henne förlåtit. 32 Men bär han fram et får til syndoffer, så bäre en gymmer utan wank: 33 Och lägge sina hand på syndoffrens hufwud, och slagte det til et syndoffer, på det rummet, der man slagtar bränneoffret. 34 Och Presten skall taga af blodet med sitt finger, och stryka på hornen af bränneoffrets altare, och gjuta allt blodet på botnen af altaret. 35 Men allt dess feta skall man aftaga, såsom han aftager det feta af tackoffrets fåre, och skall det upbränna på altaret til et HERrans offer. Och alltså skall Presten försona hans synd, den han gjort hafwer, och honom warder det förlåtet.
Copyright information for SweKarlXII