Matthew 16

Tekn begäres, nekas. Phariseers surdeg. Petri bekännelse. Christi och de Christnas lidande.

Då stego de Phariseer och Sadduceer fram, och frestade honom, begärande, at han wille låta dem se tekn af himmelen. Men han swarade, och sade til dem: Om aftonen sägen I: Det blifwer klart wäder, förty himmelen är röd; Och om morgonen: Det blifwer owäder i dag; ty himmelen är röd och olustig. I skrymtare, om himmelens skepelse kunnen I döma; kunnen I ock icke döma om tidsens tekn? Det wrånga och horiska slägtet söker efter tekn; och tekn skall icke gifwas dem, utan Jone Prophetens tekn. Och så öfwergaf han dem, och gick sin wäg. Och när hans Lärjungar woro komne utöfwer på den andra stranden, hade de förgätit taga bröd med sig. Då sade JEsus til dem: Ser til, och förwarer eder för de Phariseers och Sadduceers surdeg. Då tänkte de wid sig sjelfwa, och sade: wi hafwe intet bröd tagit med oss. När JEsus det förnam, sade han til dem: I klentrogne, hwad bekymrar det dock eder, at I icke hafwen tagit bröd med eder? Förstån I icke ännu, eller minnens, om de fem bröd, emellan de femtusend män, och huru många korgar I upptogen? 10 Icke heller om de sin bröd, emellan de fyratusend män, och huru många korgar I då uptogen? 11 Huru kommer det då til, at I icke kunnen förstå, at jag icke sade eder om bröd, (då jag sade:) I skolen förwara eder för de Phariseers och Sadduceers surdeg? 12 Så förstodo de då, at han hade icke budit dem taga sig wara för bröds surdeg, utan för de Phariseers och Sadduceers lärdom. 13 Då kom JEsus i den ängden Cesarea Philippi, och frågade sina Lärjungar, och sade: Hwem säger folket mig, menniskones Son, wara? 14 Då sade de: Somlige Johannem Döparen, somlige Eliam, somlige Jeremiam, eller en af Propheterna. 15 Sade han til dem: Hwem sägen I mig då wara? 16 Då swarade Simon Petrus, och sade: Du äst Christus, lefwandes Guds Son. 17 Då swarade JEsus, och sade til honom: Salig äst du, Simon, Jona son; ty kött och blod hafwer dig det icke uppenbarat; utan min Fader, som är i himmelen. 18 Och jag säger dig igen, at du äst Petrus; och uppå detta hälleberget skall jag bygga mina församling, och helwetes portar skola icke warda henne öfwermägtige. 19 Och jag skall gifwa dig himmelrikets nycklar: Allt det du binder på jordene, det skall wara bundet i himmelen; och allt det du löser på jordene, det skall wara löst i himmelen. 20 Då böd han sina Lärjungar, at de skulle för ingen säga, at han war JEsus Christus. 21 Ifrå den tiden begynte JEsus förkunna sina Lärjungar, huru han måste gå til Jerusalem, och lida mycket af de äldsta, och af de öfwersta Presterna, och af de Skriftlärda; och dräpas, och tredje dagen upstå igen. 22 Och Petrus tog honom afsides, och begynte straffa honom, och sade: HERre, skona dig sjelf; detta wederfares dig icke. 23 Då wände han sig om, och sade til Petrum: Gack bort ifrå mig, du Satan; du äst mig til hinders; ty du besinnar icke det Gudi tilhörer, utan det menniskom tilhörer. 24 Då sade JEsus til sina Lärjungar: Hwilken som will följa mig, han wedersake sig sjelf, och tage sitt kors uppå sig, och följe mig. 25 Ty hwilken som will behålla sitt lif, han skall mista det; och hwilken som mister sitt lif, för mina skull, han skall finna det. 26 Hwad hjelper nu det menniskone, om hon förwärfwar hela werldena, och får dock skada til sin själ? Eller hwad kan menniskan gifwa, der hon kan igenlösa sin själ med? 27 Förty det skall ske, at menniskones Son skall komma i sins Faders härlighet, med sina Änglar; och då skall han löna hwarjom och enom efter hans gerningar. 28 Sannerliga säger jag eder: Här äro någre ståndande, som icke skola smaka döden, til dess de få se menniskones Son komma i sitt rike.
Copyright information for SweKarlXII