1 Samuel 8

Då nu Samuel vardt gammal, satte han sina söner till domare öfver Israel. Hans förstfödde son het Joel, och den andre Abia; och de voro domare i BerSaba. Men hans söner vandrade icke uti hans vägar; utan böjde sig efter girighet, och togo gåfvor, och förvände rätten. Så församlade sig alle äldste i Israel, och kommo till Ramath till Samuel; Och sade till honom: Si, du äst vorden gammal, och dine söner gå icke uti dina vägar: så sätt nu en Konung öfver oss, den oss döma må, såsom alle Hedningar hafva. Det behagade Samuel illa, när de sade: Få oss en Konung, den oss döma må. Och Samuel bad inför  Herranom. Och  Herren sade till Samuel: Hör folkens röst i allt det de hafva talat dig till; förty de hafva icke förkastat dig, utan mig, att jag icke skall vara Konung öfver dem. De göra dig såsom de alltid gjort hafva, ifrå den dag, då jag förde dem utur Egypten, allt intill denna dag; och hafva öfvergifvit mig, och tjent andra gudar. Så hör nu deras röst; dock betyga dem, och undervisa dem Konungens rätt, den öfver dem råda skall. 10 Och Samuel sade all  Herrans ord folkena, som af honom Konung begärat hade. 11 Detta skall vara Konungs rätt, den öfver eder råda skall; edra söner skall han taga till sin vagn, och resenärar som rida för hans vagn; 12 Och till höfvitsmän öfver tusende, och öfver femtio, och till åkermän, som hans åker bruka skola, och till uppskärare i hans säd, och de som göra hans harnesk, och det hans vagnar tillhörer. 13 Edra döttrar skall han taga sig till apothekerskor, kokerskor och bakerskor. 14 Edra bästa åkrar och vingårdar, och oljogårdar skall han taga och gifva sina tjenare; 15 Dertill skall han taga af edra säd och vingårdar tiond, och gifva sina kamererare och tjenare; 16 Och edra tjenare och tjenarinnor, och edra dägeligaste ynglingar, och edra åsnar, skall han taga, och uträtta sin ärende med. 17 Af edra hjordar skall han taga tiond; och I måsten vara hans trälar. 18 När I då ropen på den tiden öfver edar Konung, som I eder utvalt hafven, så skall  Herren på den tiden intet höra eder. 19 Men folket ville intet höra Samuels röst, och sade: Ingalunda, utan en Konung måste vara öfver oss; 20 Att vi ock äre såsom alle andre Hedningar; att vår Konung må döma oss, och draga ut för oss, när vi före vårt örlig. 21 Så hörde Samuel allt detta, som folket sade: och sade det för  Herrans öron. 22 Och  Herren sade till Samuel: Hör deras röst, och gör dem en Konung. Och Samuel sade till Israels män: Går edra färde, hvar och en i sin stad.
Copyright information for SweKarlXII1873