Amos 5

Hörer, I af Israels hus, detta ordet: ty jag måste göra denna klagovisona öfver eder. Jungfrun Israel är fallen, så att hon intet mer uppstå kan; hon är stött neder till jordena, och ingen är som upphjelper henne. Ty så säger Herren  Herren: Den staden, der tusende utgå, der skola icke utan hundrade qvar blifva i och der hundrade utgå, skola icke utan tio igen behållne blifva i Israels bus. Derföre, så säger  Herren till Israels hus: Söker mig, så skolen I lefva. Söker icke BethEl, och kommer intet till Gilgal, och går icke till BerSeba; förty Gilgal, skall varda fånget bortfördt, och BethEl skall i jämmer komma. Söker  Herran, så skolen I lefva, på det i Josephs huse icke uppågå skall en eld, hvilken förtärer, och icke utsläckas kan uti BethEl. I som förvänden rätten uti malört, och stöten rättvisona neder till jordena; Han gör sjustjernorna och Orion han gör af mörkret morgonen, och af dagen mörka nattena; han kallar vattnet i hafvena, och gjuter det uppå jordenes krets; han heter  Herren; Den der en förstöring beställer öfver den starka, och låter komma en förstöring öfver den fasta staden. 10 Men de äro honom gramse, som dem uppenbara straffar, och hafva en styggelse vid den som helsosamt lärer. 11 Derföre, efter I undertrycken den fattiga, och tagen korn af honom i storom bördom, så skolen I icke bo uti husomen, som I af huggen sten uppbyggt hafven, och icke dricka det vin, som I uti de sköna vingårdar planterat hafven. 12 Ty jag vet edor öfverträdelse, den mycken är, och edra synder, de der starka äro; huru I trängen de rättfärdiga, och tagen gåfvor, och undertrycken de fattiga i domenom. 13 Derföre måste den kloke tiga på den tiden; ty det är en ond tid. 14 Söker det goda, och icke det onda, på det I lefva mågen; så skall  Herren Gud Zebaoth vara med eder, såsom I berömmen. 15 Hater det onda, och älsker det goda; skaffer rätt i portenom; så skall  Herren Gud Zebaoth vara nådelig öfver de igenlefda i Joseph. 16 Derföre, så säger  Herren Gud Zebaoth, Herren: Det skall varda klagogråt på alla gator, och på alla vägar skall man säga: Ack ve, ack ve! Och man skall kalla åkermannen till sorg, och till klagogråt den der gråta kan. 17 Uti alla, vingårdar skall klagogråt vara; ty jag vill fara fram ibland eder, säger  Herren. 18 Ve dem som begära  Herrans dag! Hvad skall han eder? Ty  Herrans dag är ett mörker, och icke ljus; 19 Lika som då någor flydde för ett lejon, och honom mötte en björn; och lika som någor in uti ett hus komme, och ledde sig med handene utmed väggene, och en orm stunge honom. 20 Ty  Herrans dag skall ju vara mörk, och icke ljus; skum, och icke klar? 21 Jag är edrom högtidom gramse, och föraktar dem, och kan icke lida edart rökoffer uti edra församlingar. 22 Och om I mig än offraden bränneoffer och spisoffer, så hafver jag dock ingen lust dertill; så orkar jag ock icke se edart feta tackoffer. 23 Haf bort dina visors buller ifrå mig; ty jag orkar icke höra ditt psaltarespel. 24 Men rätten skall uppenbarad varda lika som vatten, och rättvisan såsom en stark flod. 25 Hafven I, af Israels hus, ock offrat mig slagtoffer och spisoffer i öknene, i fyratio år långt? Ja, skönliga. 26 I bären edars Molochs hyddor, och edra afgudars beläte, och edra gudars stjerno, som eder sjelfve gjort haden. 27 Så skall jag låta föra eder hädan bort till Damascus, säger  Herren, som Gud Zebaoth heter.
Copyright information for SweKarlXII1873