Ezekiel 42

Och han hade mig ut bort uti yttra gården norrut, ibland de kamrar som lågo emot den byggningen, som vid templet stod, och emot templet norrut; Hvilken plan hundrade alnar lång var, ifrå portenom norrut, och femtio alnar bred. Tjugu alnar voro emot den inra gården, och emot golfvet i yttra gårdenom, och tretio alnar ifrå det ena hörnet intill det andra. Och innantill för kamrarna var en plan, tio alnar bred; en väg af en aln, och deras dörrar norrut. Och ofvan denna kamrarna voro andre trängre kamrar; ty rummet i de nedra och medelkamrarna var icke stort; Ty det var tregge bottnar högt, och hade dock inga pelare, såsom gårdarna pelare hade; utan voro satte slätt hvar uppå den andra. Och den yttre gården var omfattad med en mur, der kamrarna vid stodo; den var femtio alnar lång. Och kamrarna stodo hvar efter den andra, och femtio alnar långt vid yttra gården; men rummet för templet var hundrade alnar långt. Och nedanför kamrarna var en plan österut, der man utur yttra gårdenom gick. 10 Och vid muren östantill voro ock kamrar. 11 Och der var också en plan före, lika som för de andra kamrarna nordantill; och all ting var lika, med längd, bredd, och allt det deruppå var, såsom tillförene på de andra. 12 Och sunnantill voro ock lika sådana kamrar, med dörrar, och för planenom var den dörren söderut, der man framkommer ifrå den muren som östantill ligger. 13 Och han sade till mig: De kamrar norrut, och de kamrar söderut emot templet, de höra till helgedomen, der Presterna inne äta, då de offra  Herranom det aldrahelgasta offret, och de skola der inlägga det aldrahelgasta offret, nämliga spisoffer, syndoffer och skuldoffer; ty det är ett heligt rum. 14 Och då Presterna gå derin, skola de icke gå åter utu helgedomenom igen uti yttra gården; utan skola tillförene aflägga sin kläder, der de uti tjent hafva, in uti samma kammaren; ty de äro helig; och de skola draga sin andra kläder uppå, och sedan utgå ibland folket. 15 Och då han hade mält allt huset innantill, hade han mig ut till den porten österut, och han mälte ifrå honom allt deromkring. 16 Österut mälte han femhundrade stänger långt. 17 Och norrut mälte han ock femhundrade stänger långt; 18 Desslikes söderut, ock femhundrade stänger. 19 Och då han kom vesterut, mälte han ock femhundrade stänger långt. 20 Alltså höll muren, den han mält hade, i fyrkant, på hvar sidon femhundrade stänger, allt omkring, att det helga skulle åtskildt vara ifrå det ohelga.
Copyright information for SweKarlXII1873