Isaiah 64

O! att du ville låta himmelen remna, och du fore hitneder, att bergen för dig flyta måtte; Såsom ett hett vatten för kraftigom eld försjuder, att ditt Namn måtte kunnigt varda ibland dina fiendar, och Hedningarna måste darra för dig. Genom de under, som du gör, de man sig intet förser, då du nederfor, och bergen försmulto för dig; Såsom af verldenes begynnelse icke hördt är; det ock intet öra förnummit, och intet öga sett hafver, utan du Gud, hvad dem sker, som förbida honom. Du mötte de glada, och dem som rättfärdighet brukade, och på dinom vägom tänkte uppå dig; si, du vast väl vred, då vi syndade, och länge blefvo deruti; men oss vardt ändå hulpet. Men nu äre vi allesammans såsom de orene, och alla våra rättfärdigheter äro såsom ett orent kläde; vi äre alle bortfalnade såsom löf, och våra synder föra oss bort såsom ett väder. Ingen åkallar ditt Namn, eller uppstår till att hålla sig intill dig; ty du gömmer bort ditt ansigte för oss, och låter oss försmäkta uti våra synder. Men nu,  Herre, du äst vår Fader; vi äre ler. Du äst vår mästare, och vi äre alle dina händers verk.  Herre, var icke för fast vred, och tänk icke på syndena evinnerliga; se dock deruppå, att vi alle äre ditt folk. 10 Dins helgedoms städer äro öde vordne; Zion är öde vordet; Jerusalem ligger förstördt. 11 Vår helighets och härlighets hus, der våre fäder dig utinnan lofvat hafva, är uppbrändt med eld, och allt det kosteliga, som vi hadom, är till skam gjordt. 12 Vill du,  Herre, vara så hård härutinnan, och stilla sitta, och så svårliga, nederslå oss?
Copyright information for SweKarlXII1873