Jeremiah 33

Och  Herrans ord skedde till Jeremia annan gången, då han ännu innelyckter var i gården för fångahuset, och sade: Detta säger  Herren, som detta gör,  Herren, som detta verkar och uträttar;  Herre är mitt Namn; Ropa till mig, så vill jag svara dig, och skall kungöra dig stor och mägtig ting, de du intet vetst. Ty så säger  Herren, Israels Gud, om denna stadsens hus, och om Juda Konungars hus, som nederbrutna äro, till att göra bålverk till värn; Och om dem som här inkomne äro, på det de skola strida emot de Chaldeer, att de måga uppfylla honom med döda, kroppar, hvilka jag i mine vrede och grymhet slå skall; ty jag hafver förgömt mitt ansigte för denna stadenom, för alla deras ondskos skull. Si, jag vill förbinda, deras sår, och göra dem helbregda, och skall tillåta dem deras bön om frid och trohet. Ty jag vill vända Juda fängelse, och Israels fängelse, och skall uppbygga dem, lika såsom af begynnelsen; Och skall rena dem af all missgerning, der de med emot mig syndat hafva, och skall förlåta dem all missgerning, der de med emot mig syndat och öfverträdt hafva. Och det skall vara mig till ett glädjenamn, berömmelse och pris ibland alla Hedningar på jordene, då de få höra allt det goda, som jag dem gör; och skola förundra sig och förskräckas öfver allt det goda, och öfver all den frid, som jag dem gifva vill. 10 Detta säger  Herren: Uti detta rummet, der I om sägen, det är öde, efter hvarken folk eller fä i Juda städer, och på gatomen i Jerusalem, blifver; de så förödde äro, att der hvarken folk, borgare eller boskap, uti är; 11 Der skall man ännu åter höra rop af fröjd och glädskap, brudgummes och bruds röst, och deras röst, som säga: Tacker  Herranom Zebaoth, ty  Herren är god, och gör ju alltid väl i evighet, och deras, som tackoffer frambära till  Herrans hus; ty jag skall omvända landsens fängelse, lika som af begynnelsen, säger  Herren. 12 Så säger  Herren Zebaoth: Uti detta rummet, det så öde är, att hvarken folk eller fä deruti är, och i alla dess städer, skola ännu herdars hus vara, som hjordar föda skola; 13 Både i de städer på bergomen, och i de städer i dalomen, och i de städer söderut, i BenJamins land, och omkring Jerusalem, och i Juda städer, der skola ännu ut och in gå räknade hjordar, säger  Herren. 14 Si, den tid kommer, säger  Herren, att jag det goda ordet uppväcka skall, som jag till Israels hus och Juda hus talat hafver. 15 Uti de samma dagar, och i den samma tiden skall jag låta uppgå David rättfärdighetenes frukt (och det skall vara en Konung, som väl regera skall), och skall upprätta rätt och rättfärdighet på jordene. 16 På den samma tiden skall Juda frälst varda, och Jerusalem säker bo, och man skall kalla honom  Herren vår rättfärdighet. 17 Ty så säger  Herren: Det skall icke fela, en af David skall sitta på Israels hus stol. 18 Desslikes skall ej heller någon tid fela, att Prester och Leviter skola vara för mig, som bränneoffer göra, och spisoffer upptända, och offer slagta, i evig tid. 19 Och  Herrans ord skedde till Jeremia, och sade: 20 Detta säger  Herren: Om mitt förbund med dag och natt återvänder, att ingen dag eller natt är i sinom tid; 21 Så skall ock mitt förbund omintet varda med minom tjenare David, att han ingen son skall hafva till en Konung på sinom stol, och med Leviterna och Presterna mina tjenare. 22 Lika som man intet räkna, kan himmelens här, eller mäta sanden i hafvet; alltså skall jag föröka mins tjenares Davids säd, och Leviterna, som mig tjena. 23 Och  Herrans ord skedde till Jeremia, och sade: 24 Hafver du icke sett hvad detta folket talar, och säger: Hafver dock  Herren de två slägterna förkastat, som han utkorat hade? och försmäda mitt folk, lika som de intet mer skulle vara mitt folk. 25 Detta säger  Herren: Håller jag icke mitt förbund med dag och natt, och den ordning med himmel och jord; 26 Så vill jag ock förkasta Jacobs och Davids mina tjenares säd, att jag af deras säd icke tager dem, som råda skola öfver Abrahams, Isaacs och Jacobs säd; ty jag skall omvända deras fängelse, och förbarma mig öfver dem.
Copyright information for SweKarlXII1873