Malachi 1

Detta är den tunge, som  Herren talade mot Israel, genom Malachi. Jag hafver eder kär, säger  Herren. Så sägen I: Hvarmed hafver du oss kär? Är icke Esau Jacobs broder? säger  Herren. Likväl hafver jag Jacob kär; Och jag hatar Esau, och hafver gjort hans berg öde, och hans arf drakomen till en öken. Och om Edom säga ville: Vi äre förderfvade, dock vilje vi uppbygga igen det ödelagdt är; då säger  Herren Zebaoth alltså: Om de bygga, så skall jag nederbryta; och det skall heta de fördömda landsändar och ett folk der  Herren är vred uppå evinnerliga. Det skola edor ögon se, och I skolen säga:  Herren är härlig uti Israels landsändom. En son skall hedra sin fader, och en tjenare sin herra. Är jag nu Fader, hvar är min heder? Är jag Herre, hvar fruktar man mig? säger  Herren Zebaoth till eder, Presterna, som mitt Namn förakten. Så sägen I då: Hvarmed förakte vi ditt Namn? Dermed att I offren orent bröd uppå mitt altare. Så sägen I: Hvarmed offre vi dig något orent? Dermed, att I sägen:  Herrans bord är intet aktandes. Och när I offren något det blindt är, så måste det icke heta ondt; och när I offren något det halt är eller krankt, så måste det ock intet heta ondt. Bär det dinom Första; hvad gäller, om du skall täckas honom, eller om han vill se uppå din person? säger  Herren Zebaoth. Så bedjer nu Gud, att han ville vara oss nådelig; ty detta är skedt af eder. Menen I, att han skall se till edra person? säger I  Herren Zebaoth. 10 Hvilken är ock ibland eder, den ena dörr tillycker? I tänden ock ingen eld uppå mitt altare omsyss. Jag hafver intet behag i eder, säger  Herren Zebaoth; och spisoffer af edra händer är mig icke täckeligit. 11 Men af solenes uppgång allt intill nedergången skall mitt Namn härligit varda ibland Hedningarna; och i all rum skall mino Namne rökt, och ett rent spisoffer offradt varda; ty mitt Namn skall härligit varda ibland Hedningarna, säger  Herren Zebaoth. 12 Men I ohelgen det dermed, att I sägen: Herrans bord är oheligt, och dess offer är föraktadt, samt med sinom spis. 13 Och I sägen: Det är icke utan mödo; och slån det i vädret, säger  Herren Zebaoth; och I offren det som röfvadt, halt och krankt är, och offren så spisoffer. Skulle sådant täckas mig ifrån edra hand? säger  Herren. 14 Förbannad vare den bedragaren, den i sinom hjord hafver en Han; och när han gör ett löfte, så offrar han Herranom det som intet doger; ty jag är en stor Konung, säger  Herren Zebaoth, och mitt Namn är förskräckeligit ibland Hedningarna.
Copyright information for SweKarlXII1873