Proverbs 15

Ett mjukt svar stillar vrede; men ett hårdt ord kommer harm åstad. De visas tunga gör lärdomen ljuflig; de dårars mun utsputar alltid galenskap.  Herrans ögon skåda i all rum, både onda och goda. En helsosam tunga är lifsens trä; men en lögnaktig gör hjertans sorg. En dåre lastar sins faders tuktan; men den som tager vid straff, han varder klok. Uti dens rättfärdigas hus äro ägodelar nog; men uti dens ogudaktigas tilldrägt är förderf. De visas mun utströr god råd; men de dårars hjerta är icke så. Dens ogudaktigas offer är  Herranom en styggelse; men de frommas bön är honom behagelig. Dens ogudaktigas väg är  Herranom en styggelse; men den der far efter rättfärdighet, han varder älskad. 10 Det är en ond tuktan, öfvergifva vägen; och den der straff hatar, han måste dö. 11 Helvete och förderf är för  Herranom; huru mycket mer menniskornas hjerta? 12 En bespottare älskar icke den honom straffar, och går icke till den visa. 13 Ett gladt hjerta gör ett blidt ansigte; men när hjertat bekymradt är, så faller ock modet. 14 Ett klokt hjerta handlar visliga; men de öfverdådige dårar regera dårliga. 15 En bedröfvad menniska hafver aldrig en god dag; men ett godt mod är ett dageligit gästabåd. 16 Bättre är något lite med  Herrans fruktan, än en stor skatt med oro. 17 Bättre är en rätt kål med kärlek, än en gödd oxe med hat. 18 En sticken man kommer träto åstad; men en tålig man stillar kif. 19 Dens latas väg är full med törne; men de frommas väg är väl slät. 20 En vis son fröjdar fadren, och en galen menniska skämmer sina moder. 21 Enom dåra är galenskapen en glädje; men en förståndig man blifver på rätta vägenom. 22 De anslag varda till intet, der icke råd är med; men der månge rådgifvare äro, blifva de beståndande. 23 Det är enom glädje, att man honom skäliga svarar, och ett ord i sinom tid är ganska täckeligit. 24 Lifsens väg leder den visa uppåt, på det han skall undvika helvetet, som nedatill är. 25  Herren skall nederslå de högfärdigas hus, och stadfästa enkones gränso. 26 De argas anslog äro  Herranom en styggelse; men ett skäligit tal är täckt. 27 Men girige förstörer sitt eget hus; men den som mutor hatar, han skall lefva. 28 Dens rättfärdigas hjerta betänker, hvad svaras skall; men de ogudaktigas mun utöser ondt. 29  Herren är långt ifrå de ogudaktiga; men de rättfärdigas bön hörer han. 30 Ett blidt ansigte gläder hjertat; ett godt ryckte gör benen fet. 31 Det öra, som hörer lifsens straff, det skall bo ibland de visa. 32 Den som icke låter sig aga, han gör sig sjelf till intet; men den som straff hörer han varder klok. 33  Herrans fruktan är en tuktan till vishet, och förr än man till äro kommer, måste man lida.
Copyright information for SweKarlXII1873