Proverbs 2

Min son, vill du anamma mitt tal, och min bud när dig behålla, Så låt din öron gifva akt på vishet, och böj ditt hjerta dertill med flit. Ty om du far derefter med flit, och beder derom; Om du söker efter henne, såsom efter silfver, och letar efter henne, såsom efter en skatt; Så skall du förstå  Herrans fruktan, och Guds kunskap finna. Ty  Herren gifver vishet, och utaf hans mun kommer vett och förstånd. Han låter dem redeligom väl gå, och beskärmar de fromma; Och bevarar dem som rätt göra, och bevarar sina heligas väg. Då skall du förstå rättfärdighet, och dom; och fromhet, och allan godan väg. 10 Om vishet faller dig på hjertat, så att du gerna lärer, 11 Så skall godt råd bevara dig, och förstånd skall gömma dig; 12 Att du icke råkar in uppå de ondas väg, eller ibland dem som tala det vrångt är; 13 Och öfvergifva den rätta vägen, och gå mörka stigar. 14 De der glädjas att göra illa, och äro glade uti sitt onda och vrångvisa väsende; 15 Hvilke sin väg förvända, och följa villstigar; 16 Att du icke råkar in till ens annars hustru, och den icke din är, den slät ord gjfver; 17 Och öfvergi!ver sins ungdoms herra, och förgäter sins Guds förbund; 18 Ty hennes hus böjer sig till döden och hennes gånger till de förtappade; 19 Alle de som ingå till henne, de komma intet igen, och fatta icke lifsens väg; 20 Att du må vandra på en god väg, och blifva på rätta stråtene. 21 Ty de rättfärdige skola bo i landena, och de fromme skola derinne blifva; 22 Men de ogudaktige skola utu landena utrotade varda, och de föraktare skola derut förgjorde varda.
Copyright information for SweKarlXII1873