Proverbs 3

Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud; Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid. Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo; Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är. Förlåt dig på  Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd; Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt. Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta  Herran, och vik ifrå det ondt är. Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben. Hedra  Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling; 10 Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta. 11 Min son, förkasta icke  Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar; 12 Ty hvilken  Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen. 13 Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter. 14 Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld. 15 Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt. 16 Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära. 17 Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid. 18 Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne; 19 Ty  Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen. 20 Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne. 21 Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda. 22 Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara. 23 Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig. 24 Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga; 25 Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer. 26 Ty  Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder. 27 Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra. 28 Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver. 29 Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor. 30 Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver. 31 Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar; 32 Ty  Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma. 33 Uti dens ogudaktigas hus är  Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt. 34 Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva. 35 De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.
Copyright information for SweKarlXII1873