Proverbs 9

Visheten byggde sitt hus, och högg sju pelare; Och slagtade sin boskap, skänkte sitt vin, och tillredde sitt bord; Och sände sina tjenarinnor ut, till att bjuda upp på stadsens palats: Den fåkunnig är, han komme hit; och till de dårar sade hon: Kommer, äter af mitt bröd, och dricker af vinet, som jag skänker; Öfvergifver det galna väsendet, så fån I lefva; och går på förståndsens väg. Hvilken som tuktar bespottaren, han får skam igen; och den som straffar en ogudaktigan, han varder försmädad. Straffa bespottaren intet, att han icke hatar dig; straffa den visa, han skall älska dig. Gif dem visa, så skall han ännu visare varda; lär den rättfärdiga, så växer han till i lärdom. 10 Vishetenes begynnelse är  Herrans fruktan, och förstånd lärer hvad heligt är; 11 Ty igenom mig skola dine dagar månge varda, och dins lifs år dig flere varda. 12 Äst du vis, så äst du dig vis; äst du en bespottare, så måste du umgälla det allena. 13 Men en galen ostadig qvinna, full med sqvaller, och fåvitsk; 14 Sitter i sins hus dörr, på en stol, högt uppe i stadenom; 15 Till att bjuda alla de der framom gå, och rättelliga vandra på sinom vägom: 16 Den der fåkunnig är, han komme hit. Och till de dårar säger hon: 17 Stulet vatten är sött, och fördoldt bröd är lustigt. 18 Men han vet icke, att der äro de döde, och hennes gäster uti djupa helvetet.
Copyright information for SweKarlXII1873