Zechariah 7

Och det skedde i fjerde lirena Konungs Darios, att  Herrans ord skedde till ZacharIa, på fjerde dagen af nionde månadenom, den Chislev heter; Då SarEzer och RegemMelech, samt med deras män, sände till BethEl, till att bedja inför  Herranom; Och läto säga Prestomen, som voro omkring  Herrans Zebaoths hus, och till Propheterna: Skall jag ock ännu gråta i femte månadenom, och tvinga mig, såsom jag nu i några år gjort hafver? Och  Herrans Zebaoths ord skedde till mig, och sade: Tala till allt folket i landena, och till Presterna, och säg: Då I fastaden, och jämraden eder, i femte och sjunde månadenom, i dessa sjutio år. Hafven I då fastat mig? Eller då I åten och drucken, hafven I icke ätit och druckit för eder sjelf? Är icke detta, som  Herren predika lät genom de förra Propheter; då Jerusalem ännu besuttet var, och hade nog, samt med sina städer omkring, och då der folk bodde, både söderut och i dalomen? Och  Herrans ord skedde till ZacharIa och sade: Så säger  Herren Zebaoth: Dömer rätt och hvar och en bevise godhet och barmhertighet uppå sin broder. 10 Och görer icke enkom, faderlösom, främlingom och fattigom, orätt; och ingen tänke något ondt emot sin broder i sitt hjerta. 11 Men de ville intet akta deruppå och vände ryggen till mig, och förstockade sin öron, att de icke höra skulle; 12 Och gjorde sin hjerta lika som en diamant, att de icke skulle höra lagen och orden, som  Herren Zebaoth, i sinom Anda, sände genom de förra Propheter; derföre sådana stor vrede af  Herranom Zebaoth kommen är; 13 Och det år så skedt, som predikadt vardt, och de ville intet hörat; så ville jag ock intet hörat, då de ropade, säger  Herren Zebaoth. 14 Alltså hafver jag förstrött dem ibland alla Hedningar, hvilka de intet känna; och landet är efter dem öde blifvet, så att der ingen uti vandrar eller bor; och det ädla landet är till ett öde gjordt.
Copyright information for SweKarlXII1873