Zechariah 8

Och  Herrans ord skedde till mig, och sade: Detta säger  Herren Zebaoth: Jag hafver nit haft ganska svårliga om Zion, och hafver i stor vrede nit haft derom. Så säger  Herren: Jag vänder mig åter till Zion, och vill bo i Jerusalem, så att Jerusalem skall kallas en sannfärdig stad, och  Herrans Zebaoths berg ett heligt berg. Detta säger  Herren Zebaoth: Der skola ännu härefter bo på Jerusalems gator gamle män och qvinnor, och de som med käpp gå af stor ålder. Och stadsens gator skola vara fulla med små piltar och pigor, som på gatomen leka. Detta säger  Herren Zebaoth: Tycker dem detta omöjeligit vara, för detta igenlefda folks ögon, i denna tid; skulle det ock fördenskull omöjeligit vara för min ögon? säger  Herren Zebaoth. Detta säger  Herren Zebaoth: Si, jag vill förlossa mitt folk ifrån österlandet och ifrå vesterlandet; Och jag skall låta dem komma hit, till att bo i Jerusalem; och de skola vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud, i sanning och rättfärdighet. Så säger  Herren Zebaoth: Stärker edra händer, I som hören dessa orden, i denna tid, genom Propheternas mun, på den dagen då grunden lagd vardt på  Herrans Zebaoths hus, att templet skulle bygdt varda. 10 Ty för dessa dagar var menniskors arbete förgäfves, och djurens arbete var omintet; och var ingen frid dem som ut och in foro för bedröfvelse; utan jag lät alla menniskor gå, hvar och en emot sin nästa. 11 Men nu vill jag icke göra, såsom i de förra dagar, med de öfverblefna af desso folke, säger  Herren Zebaoth; 12 Utan de skola vara fridsens säd; vin trät skall gifva sina frukt, och jorden gifva sin växt, och himmelen skall gifva sina dagg; och jag skall låta de öfverblefna af desso folke allt detta besitta. 13 Och det skall ske, lika som I af Juda hus, och af Israels hus, hafven varit en förbannelse ibland Hedningarna; så vill jag förlossa eder, att I skolen vara en välsignelse. Allenast frukter eder intet, och stärker edra händer. 14 Så säger  Herren Zebaoth: Såsom jag tänkte att plåga eder, då edra fäder förtörnade mig, säger  Herren Zebaoth, och det ångrade mig intet; 15 Alltså tänker jag nu igen, i dessom dagom, göra väl emot Jerusalem och Juda hus. Allenast frukter eder intet. 16 Men detta är det I göra skolen: Hvar och en tale sanningena med den andra; och dömer rätt, och skaffer frid i edrom portom; 17 Och ingen tänke något ondt i sitt hjerta emot sin nästa, och älsker icke falska eder; ty allt sådant hatar jag, säger  Herren. 18 Och  Herrans Zebaoths ord skedde till mig, och sade: 19 Så säger  Herren Zebaoth: Fjerde, femte, sjunde, och tionde månadens fasta skall vara Jude huse till en fröjd och glädje, och till gladsamma årshögtider. Allenast älsker sanning och frid. 20 Detta säger  Herren Zebaoth: Framdeles skola ännu komma mycken folk, och många städers borgare. 21 Och borgarena af den ena staden skola gå till de andra, och säga; Låt oss gå bort till att bedja inför  Herranom, och till att söka  Herran Zebaoth; vi vilje gå med eder. 22 Alltså skola mång folk och Hedningar hopetals komma till att söka  Herran Zebaoth i Jerusalem, och bedja inför  Herranom. 23 Så säger  Herren Zebaoth: På den tiden skola tio män, af allahanda Hedningars mål, fatta en Judisk man i klädefliken, och sägs: Vi vilje gå med eder; ty vi höre, att Gud är med eder.
Copyright information for SweKarlXII1873